Försök inte peppa mig när vi förlorar såhär

Tack för att du försöker, jag vet hur jävla ledsen du blir av sånt här. Bästa polaren pratar med mig i telefonen efter att jag i halvtid fräste något om att jag inte orkar lyssna på positiv pepp. Jag gör inte det en sån här match och jag förmår inte heller förklara varför mitt humör, hela min existens, blir så påverkad av en match. Ja en fotbollsmatch alltså. Ishockeyn påverkar mig inte alls lika mycket även om jag just i år grät på derbyt för att jag såg att vi åkte ur.

Men fotbollen kan verkligen påverka mig så sjukt mycket.

AIK-Peking 1-2

AIK-Peking 1-2

Jag minns för tio år sedan när jag försökte förklara för min dåvarande kille varför det var superviktigt att ta sig till Trelleborg sista matchen fast vi redan var ute. Att förklara det för en oinsatt är ungefär lika enkelt som att förklara mitt fotbollshumör för dem som ser fotbollen som ett event bara. De som inte lever, andas och drömmer fotboll. Det är omöjligt.

 

På tal om fotbollsförlusthumör. Jag läste på twitter häromveckan, någon som ville ha råd om hur hon skulle agera som partner efter en förlust. Jag tänker att det är så jävla olika. Själv hatar jag när det kommer folk som ska försöka övertala mig att ”det blir nog bättre sen”, eller ”Jamen det är ju bara en match.”  Jag vet också att jag utstrålar (tydligen) någonslags ”DRAÅTHELVETE”-aura kring mig, vilket faktiskt sällan är det jag behöver.

Jag behöver nog egentligen en kram och tyst förståelse. Inga peppsamtal. Det funkar liksom inte. Jag måste få vara arg och ledsen efter en sån här skitmatch. Jag kanske skulle säga något om själva spelet också. Risken är dock att jag blir mer förbannad.

På plan idag däremot såg vi ett lag som inte ville/orkade springa. När Norrköping anföll och backade hem med 8-9 man gick vi fram och backade hem med typ Nisse.

Man kan inte skylla på dåligt gräs när Sam Lundholm byts in och är den ende som springer. Känslan av frustration när Lundholm får bollen, springer ned och ba: ”Var fan är resten?”.

Ett lojt lag, som lider av …. Ja vadå?

Vad är problemet? Jag vägrar tro att det är ett gräsproblem. På twitter skyller man på gräset, på arenan, på Alm. Nej, jag har inga svar men det jag såg på plan idag var inte gräset eller arenans fel. Jag tror inte heller på någon hemmaspelsförbannelse, helt enkelt eftersom jag inte tror på övernaturligheter.

 

Det var ett lag som inte hade lust och energi. Det var ett lag vars väckningsalarm ringt för en vecka sedan men alla fortfarande snoozar på.

Vi såg ett lag på plan- frågan är vilket lag det var för det var inte mitt stolta AIK!

 

 

Sanningen, vi var in

 

Advertisements

Leave a comment

Filed under AIK, AIKfotboll, Allsvenskan, gnaget, InteAIK, Supporter

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s