Mitt hem … min borg … men inte mina barns

 

“Taket på, Taket av, Inget jävla tak, Stäng taket Förihelvete”  och förstås; “Jag vill hem till Råsunda där man slapp takdebatten”

Alla vi AIK:are som twittrar möter oftast detta inför en match. Efter matchen däremot låter det oftast såhär: AVGÅ (denna kan kombineras med ”spelarnamn”, ”Tränare/styrelsenamn” alternativt ”Alla”), Byt ut det där jävla gräset, Fan skitarena, vi kan inte vinna där-  alltid är det något, oftast är det arenas fel och oftast slutar det med “jag vill hem till Råsunda.”

Det sista i den här meningen är dit jag vill komma. Förlåt om jag är hård, men … vi bor faktiskt inte på Råsunda längre. Hon är borta och vi måste börja acceptera det och leva här och nu. 903254_10151425659488759_1476730306_o Ändå kan ingen av oss riktigt släppa taget. Fast det kanske är dags nu. Kanske dags att växa in i vårt nya hem?

Dags att gå vidare, hur jobbigt det än är? För livet är så… det rullar på, framåt och vi måste hänga med.

Tyvärr  är det  som om det ligger någonslags ofrånkomlig slöja av mörker över oss för att vi inte längre har vårt Gamla hem kvar.

Missuppfatta mig rätt …. Jag saknar också Råsunda. Jag saknar henne, eftersom Råsunda i över trettio år varit min borg, mitt hem, där jag växt upp. MITT HEM, MIN BORG. Jag har så många minnen, så mycket passion, frustration, glädje, sorg och kärlek. Men det är viktigt att komma ihåg, det är mina minne…. INTE mina barns.

 

Jo, alltså båda mina barn har varit på Råsunda sedan de kom till jorden. Det klart att det på sätt och vis är deras borg också. Deras Borg ja… men inte deras hem, inte där de kommer att växa upp.

Det är nog dags att inse det nu.

 

Nationalarenan

Nationalarenan

Våra barn kommer att växa upp på nationalarenan och det är faktiskt inte rättvist att våra barn ska leva i skuggan av Råsunda. Därför är det dags att vi accepterar det och börjar bygga vårt hem här. Och vet ni även om vi inte minns det så är det inte första gången AIK flyttar. Råsunda var inte vårt hem, det blev det! Tack vare killar och tjejer som gjorde det till ett hem.

Helt ärligt om man ska se det positiva med vårt nya hem … om det är något jag INTE saknar så är det den hårda (livsfarliga för en liten unge) betongtrapporna ( AV alla fall som skett från norra där jag stått är det ett under att det blivit så få skador) och stanken av urin.

Ja ja, jag kanske är gammal och jag riskerar en hel del avföljningar nu (Hej då rå!) men jag är rätt nöjd med att mina barn kan springa upp på muggen på Norra (på nationalarenan) utan problem. Faktum är att jag är rätt nöjd med att de överhuvudtaget kan löpa fritt där utan att man behöver vara orolig.  De får de facto en chans att (trots att vi är där tillsammans) redan nu skapa sin relation med AIK. En relation som jag inte nödvändigtvis bevakar.

 

Ingen är stoltare än jag när åttaåringen självmant i glädjeyra kastar sig ned framför SLO:arna med sin flagga och polaren Adam och vrålar ut sitt glädjerus. Sonen skiter i att ljudet studsar eller att gräsmattan är dålig. Han är åtta och har börjat skapa sig ett hem på arenan. Det är hans borg, hans Mordor och det är min generations förbannade skyldighet att uppmuntra och tillsammans med våra barn skapa vår framtid.

Bortamatch i bondeträsket

Bortamatch i bondeträsket

 

Vi kommer att spendera (minst) nio år till på Nationalarenan. Förra året gick åt till gnäll, är det inte dags nu att göra något? Jag menar är det inte dags nu (ett och ett halvt år senare) att istället för att sprida den dåliga, gnälliga, stämningen och längta tillbaka till ett Råsunda som numera inte ens existerar i fysisk form faktiskt börja bygga.

Ja ljudet är dåligt.

Ja gräset är kasst.

Ja det är en sjuhelvetes dålig ventilation (men då kanske man inte måste elda när taket är på)

Och Ja maten är bedrövlig…

Men …

Det är faktiskt här vi ska ”bo” i minst nio år. Dags att göra något bra av det och låta Isidor och Ivan vaka över Råsunda tills den dag vi alla ses igen.

 

Advertisements

1 Comment

Filed under AIK, Allsvenskan, bortaresa, Bortaresebuss, gnaget, Nationalarenan, Norra, Råsunda, Supporter

One response to “Mitt hem … min borg … men inte mina barns

  1. Mycket bra skrivet! Det är skitsorgligt att Råsunda inte finns längre, men folk sätter sitt eget gnäll före AIK i dagsläget. Och en av få saker som faktiskt är bättre på Nya Nationalarenan är allt som har med att ta med barnen att göra. Från möjlighet att ställa barnvagnen, till möjligheten att snabbt handla popcorn, läsk osv.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s